Text till Astrid Lindgren Fattig bonddräng (Alfred)

Bakgrund och skapande

Text till Astrid Lindgren Fattig bonddräng (Alfred) skapades 1971 specifikt för filmatiseringen av Emil i Lönneberga. Melodin komponerades av Georg Riedel, som vid denna tid främst var känd som jazzmusiker. Riedel hade tidigare tvekat inför att skriva barnmusik, men samarbetet med Astrid Lindgren förändrade hans syn på genren.

Sången framfördes ursprungligen av Björn Gustafson i rollen som drängen Alfred. Den publicerades senare i samlingen ”Hujedamej och andra visor av Astrid Lindgren” 1991 och har sedan dess blivit en betydelsefull del av det svenska musikarvet.

Textens uppbyggnad och tema

Verket består av sju verser som följer ett strikt mönster med fyra rader i varje vers. Texten skildrar en bonddrängs vardagsliv genom ett helt livsförlopp, från det dagliga slitet till den slutliga vilan. Språket är medvetet folkligt med dialektala uttryck som ”körkan” och ”lördan”.

Berättelsen följer en tydlig veckorytm där vardagarna fylls av hårt arbete – harvning, sådd och plöjning. Lördagarna ägnas åt fest och flickor, medan söndagarna präglas av vila och kyrkobesök. Detta mönster upprepas tills drängen når himmelriket där hans slit får sin belöning.

Musikalisk struktur

Melodin bygger på en enkel men effektiv harmonisk grund med ackorden G, C, D, Am, Bm och Em. Den folkliga melodin kompletterar textens karaktär och skapar en helhet som förstärker berättelsen.

En ny tolkning av sången spelades in 2023 av Emil ”Loney Dear” Svanängen för Emil-jubileet, vilket visar på verkets fortsatta relevans. Tommy Körberg framförde även sången vid Astrid Lindgrens begravning, vilket gav den ytterligare tyngd i den svenska kulturhistorien.

Teologisk och kulturell påverkan

Sången har väckt diskussioner inom Svenska kyrkan om dess teologiska budskap. Texten berör existentiella frågor om arbete, synd och frälsning genom ett vardagsnära perspektiv. Den skildrar en enkel människas möte med det gudomliga, där hårt arbete och livets vedermödor till slut belönas.

Verket har genom åren spelats in av många artister och etablerat sig som en del av den svenska sångskatten. Den fortsätter att beröra nya generationer genom sin skildring av den svenska bondekulturhistorien och existentiella teman.