Om vi nu behöver öva på att vara obekväma eller ’besvärliga’ – att stå upp för våra åsikter när något känns fel, även om det kan bli spänt och vi riskerar att uppfattas som gnälliga – hur går man tillväga? Hur kan man träna på det? Om det vore så enkelt som att bara göra det, så hade vi (eller jag) redan gjort det, misstänker jag.
Jag tänker att det finns flera steg att arbeta med.
Här är en handlingsplan för hur man kan träna sig att säga ifrån, även när det känns obehagligt eller ’konstigt’:
Steg 1: Bli medveten
Först och främst handlar det om att bli medveten om sitt beteende i olika situationer och hur det ofta går emot ens egna värderingar – som när jag tidigare reflekterade över klädkoder. Om man bara stannar vid medvetenheten riskerar man att bli frustrerad. Man ser sin egen motsägelsefullhet tydligare, men det förändrar inte något i praktiken.
Steg 2: Utveckla strategier
Det andra steget är att skapa strategier. När jag för ett par år sedan gick i terapi (KBT) arbetade vi mycket med detta. Att i förväg tänka igenom hur man kan hantera situationer som känns obehagliga. Det kan handla om att formulera vad man skulle kunna säga i olika situationer. Det kan vara bra att utgå från tillfällen där man inte sa något, eller där man försökte men det blev fel. Hur skulle man kunna agera för att få ett bättre resultat? Gör en lista och fundera på alternativen.
Steg 3: Träna
Det tredje steget är att träna. Försök förutse när det kan bli aktuellt att säga ifrån på ett sätt som uppfattas som ’jobbigt’. I mitt fall kan jag säga att sociala sammanhang med föräldrar ofta är sådana situationer. Man kan förbereda sig och sätta upp mål: om någon uttrycker sig på ett sätt som jag anser problematiskt i parken, så ska jag (på något sätt) säga att jag inte håller med. Genom att göra så blir det lättare att agera, och fokus ligger på ens eget handlande snarare än på reaktionen man får.
Steg 4: Dokumentera
Det kan också vara en bra idé att dokumentera vad som händer. Jag skrev till exempel dagbok under några veckor som en del av min terapi. Det var nyttigt eftersom jag aktivt fick formulera att det ofta gick ganska bra och att det kändes bra efter att jag agerat på det sätt jag ville (även om det handlade om andra saker än det vi pratar om här, så är principerna desamma).
Tycker du att den här modellen verkar användbar?
Du kanske också gillar…
…att vara besvärlig
…att leva enligt sina värderingar
…att “se det man vill se”