…om sjukskrivning, legitimitet och akademiska konferenser

Den akademiska motsvarigheten till en semester.
Man får ta del av inspirerande föreläsningar, träffa sina förebilder, och diskutera sin forskning om och om igen.
Det kan knappast bli bättre än så.

Men just nu, när jag sitter på tåget och försöker få ihop de sista bilderna till min presentation som är om… tre timmar, känns det kanske inte så roligt. Nåväl, det kommer att gå bra, det brukar det ju göra.

Jag tänkte att det kanske skulle vara bra att berätta för er vad det är jag egentligen sysslar med, för jag är osäker på om jag har gjort det ordentligt? (Det här inlägget är dessutom en utmärkt form av prokrastinering, det erkänner jag utan omsvep…)

Så.
Min forskning handlar om långtidssjukskrivning och hur legitimiteten kring sjukskrivning ständigt förhandlas i interaktioner med andra. Jag analyserar samtal för att förstå vad som händer på en detaljerad språklig nivå, vilka resurser vi använder när vi pratar om sjukskrivning (eller när sjukskrivna individer diskuterar helt andra ämnen).

Poängen är att vi, i våra interaktioner, skapar normer, formar kultur och bygger strukturer. Genom att studera dessa interaktioner kan vi se hur det går till. När det gäller sjukskrivning kan vi också få en djupare förståelse för vad det innebär att vara sjukskriven, och hur legitimiteten kan stärkas eller undermineras. Detta är viktigt att förstå bättre, inte minst eftersom sjukskrivning idag inte är en självklarhet vid sjukdom, och mycket beror på hur sjukdomen och arbetsförmågan presenteras, både gentemot läkaren och handläggaren på försäkringskassan.

Så det är i stora drag vad jag sysslar med.
Den studie jag ska presentera idag har ett mer specifikt fokus och handlar om hur långtidssjukskrivna kvinnor, som spenderar en stor del av sin tid hemma, förhandlar om sjukskrivningens legitimitet när de pratar med varandra om hushållsarbete.

En kvinna som är hemma stora delar av dagen kan vara där när barnen kommer hem från förskola eller skola, planera måltider, ta hand om tvätt och städning, och dessutom befinna sig i en utsatt ekonomisk situation, kanske beroende av sin partner för sin försörjning. Hon påminner på många sätt om en hemmafru.

Att uppfattas som en ”typ av hemmafru” kan vara problematiskt, både för att det inte är socialt accepterat i Sverige med vår jämställdhets- och arbetsideologi, men också för att det undergräver sjukskrivningens legitimitet. (Om du kan städa, varför kan du då inte ha ett städjobb? Kanske vill du bara vara hemma och ta hand om hemmet och familjen, och varför ska du då ha sjukpenning? – inte mina egna argument, men potentiella invändningar från andra, eller från samhället, som kvinnorna i studien förhåller sig till.)

Det jag undersöker är alltså hur de diskuterar sitt hushållsarbete på ett sätt som inte utmanar sjukskrivningens legitimitet.
Eftersom kön är relevant här, tittar jag också på hur kön förs in i diskussionen (eller görs relevant).

Det är intressant hur kön och jämställdhet kan fungera som en resurs i sammanhanget: hennes hushållsarbete sätts i relation till hans hushållsarbete eller yrkesarbete (ja, personerna i studien verkar leva i heterorelationer, vad jag kan se). Det hon gör framstår då som mindre problematiskt, eftersom det tycks vara av mindre omfattning och moraliskt berättigat. Det verkar också vara avgörande att föra in kön och jämställdhet på rätt sätt, så att det inte verkar som att kvinnan gör ”för mycket” i jämförelse med mannen – då ifrågasätts situationen både ur ett jämställdhetsperspektiv och i relation till sjukdomen.

Humor spelar också en viktig roll här.
Humor gör det möjligt att diskutera dessa ämnen utan att det blir problematiskt. När någon efter att ha pratat om bakning kategoriserar sig själv som ”värsta hemmafrun” följt av en smiley, görs den problematiska kategoriseringen tydlig, samtidigt som det driver med den, tar avstånd från den, och visar att – jag vet att jag skulle kunna uppfattas så, men jag är förstås inte en hemmafru på riktigt.

(Det finns tyvärr inga män i mitt material, men jag skulle gärna vilja undersöka liknande frågor när det gäller män, eftersom deras situation sannolikt ser ganska annorlunda ut.)

Nej hörni. Nu måste jag göra klart den där presentationen.
Konferensdagen.
Och solen skiner.
Det kommer att bli roligt, det här!

Du kanske också gillar…
…om sådant som folk skriver på nätet
…om personangrepp, kritik och det där långfingret
…om att hata eller älska kvinnor
Zemanta

Du kanske också gillar…
…om sådant som folk skriver på nätet
…om personangrepp, kritik och det där långfingret
…om att hata eller älska kvinnor
Zemanta

Du kanske också gillar…
Zemanta