…om privilegier

Jag har funderat en del sedan jag lite skämtsamt noterade att jag har stött på en hel del motgångar nyligen. Men jag känner mig faktiskt inte särskilt orolig för att saker inte kommer att lösa sig. Inte orolig alls, faktiskt, nu när jag har fått tid att tänka på det. Det är en förmån att ha den känslan.

Det brukar ordna sig. Det blir oftast bra. Saker löser sig på något sätt.

Alltid.

Det har ju alltid gått vägen tidigare, så varför skulle det inte göra det nu? Det finns en stor trygghet i att kunna luta sig mot positiva erfarenheter från livet. Det handlar inte om att få allt serverat på ett silverfat (det är verkligen inte fallet), utan om att gång på gång ha upplevt att insatserna ger resultat. Om man studerar inför ett prov, så ger det ofta bra betyg. Om man söker jobb, så får man ofta en anställning. Om man ansöker till en utbildning, så blir man antagen. Och så vidare.

Vissa får denna typ av positiva erfarenheter från tidig ålder. De tenderar att klara sig bra. Andra ställs inför motgångar redan från början, och för dem går det ofta inte lika lätt.

Barn som lär sig att uttrycka sig väl har lättare att få sin vilja igenom i olika situationer. Det barn som lär sig läsa före sina kamrater får uppleva känslan av att ligga steget före, av att kunna mer och klara av mer. Det barn som har tillgång till dyra aktiviteter – som hockeyutrustning, ridläger och märkeskläder – inser att sådant är inom deras räckhåll.

Beroende på var vi börjar i livet, har vi olika förutsättningar och kämpar i olika grad. Klass, kön, etnicitet, sexualitet, funktionsförmåga och liknande faktorer spelar stor roll. Den som blir bortvald, diskriminerad eller förbises får erfarenheter av att bli bortvald, diskriminerad och förbises. Den som blir uppmärksammad, vald eller bekräftad samlar på sig erfarenheter av att bli uppmärksammad, vald och bekräftad.

Livet sätter sina spår hos individen, och mycket av vår livserfarenhet formas av de strukturer som placerar oss i olika kategorier och ger dessa kategorier betydelse.

Det innebär inte att vi är marionetter som bara följer den väg som vi får tilldelad från början. Men det betyder att våra förutsättningar är olika, att våra resurser varierar, och att de hinder vi möter längs vägen kan se olika ut.

  • Jag använder termen etnicitet i sociologisk bemärkelse, inte biologisk. Om någon nu skulle ha missuppfattat.

Du kanske också är intresserad av…

  • …att ”se det man vill se”
  • …att skapa konflikter där de inte behövs
  • …kvinnor i karriären

Zemanta