…om patriarkat och patriarkala strukturer

En diskussion häromdagen fick mig att tänka på vad patriarkat egentligen innebär. Är Sverige ett patriarkat?

Som med mycket annat beror svaret förstås på vem man frågar. Ordet ’patriarkat’ är ett gammalt begrepp vars betydelse har utvecklats över tid. Vanligtvis beskrivs ett patriarkat som ett samhälle där män har den dominerande ekonomiska, juridiska och politiska makten; med andra ord, där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Detta kan påverka både familjestrukturer och kvinnors möjligheter att nå makt, status eller frihet att forma sina egna liv.

Men vad innebär det i praktiken? Hur avgör man vad som är ett patriarkat och vad som inte är det?

Här blir det lite mer komplicerat. Vissa har en ganska enkel och formaliserad syn på patriarkatet och menar att eftersom kvinnor i Sverige har rösträtt och arvsrätt, så är Sverige inte ett patriarkat. Andra utgår från en mer omfattande maktanalys och fokuserar på informella aspekter av könsroller – hur vi lär oss att vilja och välja olika, och hur detta resulterar i att kvinnor ofta har svårare att nå vissa maktpositioner. Enligt detta perspektiv kan flera samhälleliga förhållanden ses som uttryck för patriarkatet, såsom löneskillnader, den låga andelen kvinnor i bolagsstyrelser och att vi ännu inte haft en kvinnlig statsminister.

Begreppet ’patriarkat’ behöver alltså inte handla om att män medvetet förtrycker kvinnor genom direkt kontroll. Jag skulle påstå att en sådan uppfattning är ganska ovanlig, åtminstone bland feminister. Antifeminister å sin sida kan ibland använda denna förenklade syn för att avfärda analyser som använder begreppet ’patriarkat’ som halmdockor.

En av svårigheterna med begreppet ’patriarkat’ är att det fungerar som en antingen-eller-etikett. Man måste ta ställning – är detta ett patriarkat eller inte? Det kan vara mindre fruktbart i diskussioner.

Ett liknande problem uppstår när man diskuterar ’demokrati’. Demokratibegreppet har många definitioner, och det uppstår gränsdragningsproblem när vi ska avgöra om ett land verkligen är en demokrati. I de enklaste definitionerna handlar det ofta om allmän rösträtt, men även här finns det aspekter att diskutera, som barns rösträtt och representativitet.

Är Ryssland en demokrati? Ja. Eller nej? Det beror på hur man definierar ’demokrati’.

Är Sverige ett patriarkat? Ja. Eller nej? Det beror på hur man definierar ’patriarkat’.

Därför föredrar jag ofta att prata om patriarkala strukturer snarare än att använda termen patriarkat. Det minskar risken för att diskussionen fastnar i definitionsstrider och ökar förutsättningarna för att vi kan diskutera de faktiska mönster som finns.

Frågan blir då om ett visst fenomen är ett uttryck för patriarkala strukturer eller inte – om man kan förstå fenomenet som delvis beroende av att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp. Man kan också fråga sig om fenomenet har effekter som förstärker skillnaderna mellan könen eller kvinnors underordnade position. Dessa frågor kan diskuteras oavsett om man klassificerar Sverige som ett ’patriarkat’ eller inte.

Du kanske också är intresserad av…
…att älska eller hata kvinnor
…om hat
…vem som gör vad
Zemanta