…om när någon blir provocerad

Inlägget jag publicerade igår delades betydligt fler gånger på Facebook än vad jag hade förväntat mig, vilket för en liten blogg som min innebär en märkbar förändring i både statistik och kommentarer. Resultatet blev att jag hade svårt att fokusera på något annat och kände en stark dragning att skriva om något helt annat – kanske vinglas eller kakrecept, något som inte hade med gårdagens ämne att göra. Kanske var det en reaktion på den känsla av upphöjdhet man kan få när man faktiskt blir läst (som akademiker är man inte direkt van vid det).

Men så kom det några kommentarer som verkligen irriterade mig, och ibland behövs det inte mer än så. Det är skönt att veta att man kan lita på sin förmåga att bli provocerad.

Inga kakrecept idag, alltså.

Idag tänkte jag att vi skulle diskutera generaliseringar och vad det innebär att uttrycka sig utifrån generella begrepp. Mycket av det jag har stött på de senaste dagarna – på bloggar, forum och så vidare – visar att många inte helt förstår detta.

Tillåt mig att illustrera med ett hypotetiskt, men inte helt osannolikt, exempel.

X säger:
”Våldet inom relationer är ett stort problem.”

Y svarar:
”Alla relationer är inte våldsamma! Dessutom utsätts män för våld oftare än kvinnor! Och det finns kvinnor som också slår män! Jag känner till ett fall!”

[Djupt andetag. Räknar till tio.]

Här kommer generaliseringen in i bilden och är avgörande för hur vi ska tolka situationen.

För att börja med vad X säger:
X pratar om ”våld inom relationer” på ett allmänt plan. Det innebär inte automatiskt ”alla relationer”. Det behöver inte ens vara en majoritet av relationerna för att påståendet ska vara giltigt.

Vad X faktiskt säger är inte att ”de flesta” relationer är våldsamma. Det finns dock ett underförstått antagande att det är vanligare att män utövar våld i relationer än att kvinnor gör det. Det antyder att det finns ett samband mellan kön och våld, där män oftare är våldsamma mot kvinnor än vice versa.

Vad säger då X inte?
X nämner ingenting om våld mellan män. Att män också kan vara våldsamma mot varandra är inte oväntat, utan stämmer väl överens med hur vi kan förstå våldet i relationer. Mäns våld mot män är självklart också ett problem, men det är inte fokus i just denna diskussion.

X nämner inte heller om det är män eller kvinnor som generellt sett upplever mest våld. Det påpekas bara att kvinnor i stort sett utsätts för mer våld från män än vad män gör från kvinnor.

X påstår inte heller att kvinnor inte kan utöva våld mot män. Men det ligger underförstått i uttalandet att kvinnors våld mot män inte är lika utbrett som mäns våld mot kvinnor. Det vill säga, sett ur ett samhällsperspektiv är kvinnors våld mot män inte lika framträdande. För dem som drabbas kan det såklart vara lika allvarligt.

När vi ser till vad Y säger fungerar det alltså inte som en invändning mot vad X säger, eftersom det bygger på något som inte ryms inom uttalandet ”våldet inom relationer är ett problem”. Det är det man ofta menar när man säger ”du tolkar in saker som jag inte har sagt”.

Y kanske tror att hen ger invändningar mot vad X säger. Men i själva verket handlar det om ett effektivt sätt att flytta fokus från det som X lyfter fram.

Och det spelar ingen roll vad Y:s avsikt var, för effekten blir densamma: Y:s uttalande ändrar ämnet, från det problem som X tar upp till andra problem istället. Kommentaren verkar alltså för att förminska det som X pratar om, för att avfärda det, utan att ens diskutera det som X faktiskt säger.

Och det kan mycket väl hända att X blir lite irriterad av sådana kommentarer.