Sideways är en av mina absoluta favoritfilmer. Den har en perfekt balans mellan mörka och upplyftande stunder, och utspelar sig dessutom i en av mina favoritregioner – Santa Ynez Valley. Regelbundet tar vi oss över bergen för att utforska vinodlingarna på andra sidan, och varje gång är det lika underbart att det nästan får oss att vilja flytta dit. Vi kör runt och pekar på hus som ligger på kullarna och säger ”där kanske”, samtidigt som vi provar viner som är så fantastiska att vi nästan vill köpa dem alla och bygga en enorm vinkällare. Eller åtminstone en liten.
Igår återupplevde vi lite av Sideways-känslan. Vi började på Alma Rosa, som vi alltid gör. De gratulerade oss till den nya bebisen, något vi knappt visste att de hade koll på, och jag blev så där glad som man blir när man känner sig som en del av en gemenskap. Det är verkligen trevligt, särskilt på ett ställe som Alma Rosa som har den bästa pinot noir man kan tänka sig.
Vi berättade för Lillebror och Syster Yster att vinmakaren är med i filmen, som om det skulle göra vinet godare eller filmen mer intressant. Som om det verkligen spelade någon roll. Efter det svängde vi förbi Hitching Post och ropade att där jobbar Maya. Efter ett stopp för glass och ytterligare ett för salami, oliver och färskost med soltorkade tomater och basilika fortsatte vi till Kalyra, där vi hoppades att den som hällde upp skulle ge oss lika generösa portioner som Stephanie gjorde i filmen, men det hände så klart inte.
Jag tror det kan vara dags att se om Sideways. Kanske borde jag faktiskt köpa den istället för att hyra den varje gång?
Du kanske också gillar…
- …att läsa om Alma Rosa, pinot noir och effekten av Sideways
- …färgglada industrikvarter, hemliga restauranger och kombucha
- …friluftsliv som alltid borde vara
Zemanta