Jag uppskattar verkligen Ellas förskola av många skäl. De har ett päronträd där barnen plockar frukt hela hösten. De serverar gröt, pannkakor och frukt till frukost. Dessutom lär de henne att prata både franska och engelska.
Men det jag tycker mest om när jag lämnar henne på morgonen är att personalen har lärt henne att säga ”Jag älskar dig, mamma!” när jag går.
De har också frågat flera gånger om vi vill reservera en plats för Lucas, men det ville vi inte. Han är så liten, och vi har bestämt oss för att vara hemma med barnen tills de är ett och ett halvt. Visserligen råkade det vara jag som var hemma, eftersom vi bor där vi bor, och det visade sig att vi inte alls var hemma med barnen tills de är ett och ett halvt.
Och så blev det för sent, för det är en liten förskola som bara kan ta emot två barn under 18 månader. De hade redan fyllt sina platser.
Men efter ett par oväntade händelser fick vi idag en plats ändå. Det kändes nästan som en slump att en förälder skulle få ett nytt jobb och säga upp sin plats just nu. Lite magiskt, även om jag inte är säker på om det är den positiva eller negativa sortens magi. Kanske visar det sig med tiden?
Nu blir det förskola i alla fall, och hon är inte ens sex månader gammal.
Och plötsligt känns hon så stor. Ett förskolebarn. Som äter lunch och mellanmål med andra barn, sitter i ring och sjunger ”Huvud, axlar, knä och tå” och gör små pyssel av toarullar, piprensare och målade makaroner.
Men samtidigt känns hon så liten. Så oerhört liten. Hon kan ju inte sitta i någon ring. Hon kan inte sitta alls. Och sjunga? Det är långt borta. Förskolepyssel? Det får vi nog glömma. Kanske kommer hon att försöka smaka på de andra barnens pyssel, och då vill jag inte att de ska bli arga på henne.
Jag känner hur oron kryper in och måste ta djupa andetag, tänka på hur mycket jag faktiskt tycker om den där platsen där hon ska vara. Hur bra personalen är, förutom att de bjuder barnen på kakor, och hur fint det är att de äldre barnen leker med dem som om de vore småsyskon när de kommer hem från skolan.
Och att hon också kommer att få lära sig att säga ”Jag älskar dig, mamma!” när jag går.
Du kanske också gillar…
- …att vara förälder och vara föräldraledig
- …att börja jobba
- …att återgå till jobbet efter föräldraledighet