Reflektioner kring vetenskapliga referenser i bloggar
Igår berörde jag hur vetenskapliga referenser tycks bli allt vanligare på bloggar och forum. Personligen använder jag sällan eller aldrig referenser till vetenskapliga studier när jag skriver här.
Huvudskälet är ganska enkelt – jag vill att bloggandet ska vara en annan form av skrivande, en mer fri sådan. Mina texter här är inte av vetenskaplig karaktär. Om jag ville att de skulle vara det, skulle jag nog publicera dem i vetenskapliga tidskrifter istället. Då skulle de också se annorlunda ut.
Men den här bloggen, precis som de flesta bloggar jag följer, är en personlig plattform. Jag skriver om ämnen som intresserar mig, tankar jag har och sådant jag anser vara viktigt. Utgångspunkten är alltid mitt eget perspektiv. Jag tror att många bloggare resonerar på samma sätt.
Ofta innehåller mina inlägg inslag av analys, och visst bygger de på vissa teoretiska grunder. I mitt inlägg om referenser igår utgick jag till exempel från socialpsykologi. Men – det är inte nödvändigt att ha läst socialpsykologi för att förstå vad jag skriver. (Det hoppas jag.) Antingen finner man analysen intressant och rimlig, eller så gör man inte det. Om jag misslyckas med att övertyga, kan det bero på att jag inte uttryckt mig tydligt nog, eller att jag har missat något. Det är inte hela världen.
Det finns förstås tillfällen när jag uttrycker hur jag uppfattar att något ’är’. Till exempel att sociala medier påverkar hur vi kommunicerar. Det är också en analys, baserad på min observation av omvärlden. Det är en beskrivning av hur jag ser att saker hänger ihop, och det ska läsas just så. Det ska inte tolkas som att jag anser att detta är det enda relevanta sambandet, eller att jag nödvändigtvis har läst studier som bekräftar det.
Det är absolut inte fel att referera till studier om man vill och kan. Det kan hjälpa andra att hitta relevant forskning. Men det finns också problem med det ökande kravet på vetenskapliga ’belägg’ för observationer och åsikter som privatpersoner uttrycker på sociala medier. Dessa krav gör att jag ibland väljer att avstå från att ange källor, även när jag har dem tillgängliga, eftersom jag inte vill bidra till att förstärka dessa tendenser.
Det handlar om att krav på referenser gör det svårare för människor att börja skriva. Det verkar exkluderande och riskerar att stänga ute många från det offentliga samtalet.
Dels tar det mycket tid att läsa studier och länka till dem. Den tiden lägger jag hellre på annat. Om jag skulle känna mig tvungen att referera till studier i varje inlägg, skulle jag nog sluta blogga. Jag misstänker att det gäller fler än mig.
Dessutom måste man ha tillgång till vetenskapliga tidskrifter, vilket i princip bara studenter och anställda vid universitet har. Man måste också kunna förstå och bedöma vetenskapliga studier, vilket ofta kräver högskoleutbildning och ibland även forskarutbildning.
Det skulle nog leda till att det blir färre diskuterande samhällsbloggar kvar, misstänker jag.
Det fina med bloggvärlden är att den låter alla uttrycka sina åsikter. Gillar man inte vad som skrivs kan man alltid starta sin egen blogg och dela sina perspektiv.
Ärligt talat: vill jag läsa forskning, gör jag en litteratursökning. Jag läser diskuterande texter på bloggar för att ta del av andras tankar om olika samhällsfenomen. Det ger mig mycket personligen. Visst, ibland är det givande när någon länkar till studier – men när kraven på att göra det för att ‘tas på allvar’ blir för stora, tycker jag att det har gått för långt.