Instagram, Twitter, Facebook, bloggar – jag har koll på vilka som reser, vilka som är hemma med sjuka barn och vilka som har åsikter som jag också kan ställa mig bakom. Jag ser till och med vad mina vänner lyssnar på för musik på Spotify just nu. Kanske är det just för att vi har så många olika plattformar nu som vi sprider ut oss (som smör på för mycket bröd, som Frodo skulle ha sagt) – och kanske är det just därför vi nu mer tydligt begränsar hur vi syns.
Mina vänner
Jag uppdaterar alltmer sällan min status på Facebook och har funderat på varför. Jag finns fortfarande där, kommenterar andras inlägg, gillar bilder, länkar och tar del av information. Men statusuppdateringarna har blivit färre, det tycker jag. Om det inte beror på att folk slutat använda Facebook – för det gör de ju fortfarande – vad beror det då på? Vad signalerar det? Att livet är så ointressant att det knappt är värt att dela med sig av, eller kanske att man har så mycket roligt för sig att de där små uppdateringarna känns futtiga och tidskrävande?
Jag tror att det oftare är det senare. Det behöver självklart inte vara medvetet eller genomtänkt, men det betyder inte att den känslan inte finns där. Lisa Ljud skriver om hur andras kommentarer kan begränsa oss, hur det suckas över bilder på barn (det är sååå trist nu när alla vänner fått barn, det är ju allt man ser), träningsuppdateringar (kan du inte ta det lugnt någon gång!), festbilder, semestrar, semlor eller vad som helst. Om det inte är tråkigt så uppfattas det som skrytigt, och budskapet blir att det som är vardag inte räcker till. Vem är du som ska pracka på mig ditt liv? Tror du att du är något speciellt?
Det har blivit “fint” att hålla saker för sig själv. Om en känd familj hade Facebook-konton, vad skulle de skriva? Knappast att de druckit kaffe på morgonen, att de är förkylda eller att det snart är dags att sova, gääääsp. Sannolikt skulle det stå väldigt lite. Kanske är det just ett sådant ideal av att minimera information som vi omedvetet anpassar oss till i sociala medier.
Att inte berätta vad vi gör har blivit ett sätt att definiera oss själva, hur paradoxalt det än kan låta.
Du kanske också är intresserad av…
…att lära genom att göra
…positivt tänkande och sociala medier
…Instagram och dess påverkan