…om några svar

Antingen så gillar man bloggenkäter eller också tycker man att de är fåniga.

Och jag gillar dem.

Det är lite som de där vänböckerna som man hade när man gick på lågstadiet. Som man fyllde i på rasterna och ibland lånade hem över kvällen för att man inte hann klart. Eller var det bara jag, som inte hann klart?

I alla fall. Anna Margareta, som skriver så vackra texter och ritar så fina klänningar, skickade över de här frågorna till mig och tyckte att jag skulle svara på dem. Så, here goes.

Vilket är ditt allra första minne?

Jag minns överhuvudtaget väldigt lite från när jag var liten. Jag inbillar mig att jag kommer ihåg saker, och sedan inser jag nästan alltid att det är något jag sett ett foto av, eller hört berättas om. Men jag minns när jag skulle lära min lillebror att cykla fort nerför backen utanför vårt hus. Han hade en trehjuling och det var ju ganska fånigt tyckte jag, och cyklade allt jag kunde på min tvåhjuling så han skulle få se hur det gick till. Rakt in i en stenmur så jag fick hjärnskakning.

Vad är det mest pinsamma i hela världen du har gjort?

Det har jag nog förträngt. Jag är bra på det, att glömma.

Ångrar du något?

Det här är en sådan där fråga där man nästan förväntas svara nej. Men herregud, det är klart att det finns saker som jag ångrar. Om jag berättade vad så skulle det också vara något jag ångrade, så det tror jag att jag låter bli.

Vad önskar du att du kunde?

Allt?

Vilken är din vanligaste mardröm?

Jag drömmer nästan aldrig mardrömmar längre. Förutom i lördags. Då drömde jag att det blev översvämning över hela stan och mitt äldsta barn körde bussen som vi skulle skynda undan vattnet med. Och så stannade den och jag skrek att han var tvungen att skynda sig. Så han skyndade sig, och så snubblade han på trappsteget när han skulle kliva av. Och så bröt han nacken. Och stan var kaos och vi kunde inte få tag på någon ambulans och vattnet kom, och sedan kunde han inte hålla ögonen öppna längre. Då vaknade jag.

Usch.

Hur ser din drömsemester ut?

Jag skulle vilja åka till Paris, utan barn. Och utan datorer. Strosa runt i fina klänningar och höga klackar, utan att få det minsta ont i fötterna, gå på museer och sitta på kaféer och läsa hela eftermiddagarna. Och dricka vin och äta på fina restauranger och gå på jazzklubbar.

Vilket är ditt största mål i livet just nu?

Alldeles just precis nu? Att få gå och lägga mig.

Vad får dig att skratta?

Mina barn.

Vilken är din favoritbok och varför?

Nästan alltid den jag läste senast. Förutom just den här gången, eftersom det var Fifty Shades of Grey. Jag var inte särskilt imponerad, om man säger så.

Har du något smeknamn och finns det någon historia bakom det?

Nim. Det kallade min syster mig, när hon var liten. Men det är inget riktigt smeknamn som används nu eller så.

Så blir jag när jag är kär?

Att prata om hur man ‘blir’ implicerar förändring. Och efter att ha levt med min man i snart femton år så har jag svårt att sätta fingret på hur en sådan förändring skulle se ut. Sist jag ‘blev’ kär var ju när vi blev tillsammans. Sedan dess har jag varit det, men det är ju inte samma sak som att ‘bli’. Men – uppvarvad, kan tänkas. Kan mycket väl tänkas.

Vad jag tycker om att äta till frukost.

Eggs benedict.

Bästa låt alla kategorier?

Nej, det där är inte rättvist. Då blir det ju även en tävling mellan kategorierna (som i Melodifestivalen), och det går inte. Bäst att dansa till är inte samma som bäst att träna till eller bäst att köra bil till eller bäst att skriva till. Men – de senaste veckorna har jag lyssnat mycket på Flightless bird, American mouth av Iron and Wine. Då blir jag lugn och fokuserad.

Om jag fick vara Reinfeldt för en dag så skulle jag….?

Alltså, hur mycket hinner man egentligen på en dag? Beslut ska beredas, och lagändringar tas av Riksdagen. Nej, jag skulle nog hålla presskonferens och säga så mycket jag hann av vad jag tyckte var viktigt, och lova att genomföra förändringar där. Så var han liksom bunden vid det, sedan, när min dag var slut.

Såhär många skor har jag i min garderob?

Nästan inga alls. De flesta skor är kvar i Sverige faktiskt. Jag går ändå bara omkring i mina mjukaste ballerinaskor. Tio par kanske? Däremot har jag en resevagn, ett ölbryggarkit, en låda med gravidkläder och en golvfläkt stående i garderoben. Ryms inte så mycket skor, med andra ord.

Share

7 thoughts on “…om några svar

  1. Jag gillar också såna här listor, både att skriva och att läsa.
    De första fem frågorna kom faktiskt från mig till en början men fick visst hänga med, plocka upp ytterligare fem och tillsist bilda en grupp om femton ;)
    Kram.

  2. Älskade Nim!
    Du gillar listor och jag gillar dig!
    Nästan varje gång jag läst på din blogg så tänker jag: oj va synd att inte din farmor lever, hon skulle ha älskat din blogg! Lika mycket som jag!

  3. Jag hade ingen koll på att jag inte skulle skicka vidare de frågorna. Kul att du ville svara. Och ja, det där med att “blir kär” blev lite tokigt. Speciellt när man hängt ihop ett tag. Jag har också varit ihop med min man i all evighet, typ 14 år. Och du, Paris. Any day!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>