Det kan ha att göra med att idag var Fjärde Sjukdagen, hemma med två små fåglar. Det kan också ha att göra med att jag nästan inte sov alls i natt och att jag glömde bort att äta både frukost och lunch, och inte orkade brygga något kaffe.
Men idag kände jag att det här att vara hemma med barn, det är nog ingenting för mig.
Så jag googlade något i den stilen, för att se om jag skulle snubbla över några bra tips, och halkade in på en tråd som handlade om precis det. Där sa alla såna som du ska inte skaffa barn och är du helt på riktigt och adoptera bort dem då, bitch. Okej, inte bitch, det är en efterhandskonstruktion, men det var så det kändes.
Efter det var jag tvungen att äta upp tårtresterna från igår. Det hjälpte lite.
Sen kom A hem och gav mig mat och bryggde kaffe och tog med mig ut i solen och så ringde han till dagis och frågade om de hade en plats till Harry.
Det hade de inte.
Vi skulle kunna komplettera med en nanny, förstås. Om jag jobbar halvtid så kostar barnomsorgen då bara en femhundring mer i månaden än vad jag skulle dra in. Fem hundra back varje månad, för att få jobba.
Det kanske det är värt, tyckte A.
Det tyckte inte jag.
Eller kanske. Jag vet inte.
Det är ju alltid värst när de är sjuka! Sömn får ju vem som helst att falla i bitar, har inte sömnbrist använts som tortyr?!
Om ni skaffar nanny, tar hen dem när de är sjuka då? I så fall, kör, kör kör, för tusan ,-)
En del gör det, om de inte är typ jättesjuka (då vill man ju vara där ändå). Men ska det funka måste nog F sluta på sitt dagis, och det känns ju lite dumt eftersom han och vi trivs så bra med det. Vi har några nannyförfrågningar ute, så vi får se om det går att lösa på något vis.
Klart att du inte borde adoptera bort dina barn! Jag blir så provocerad av att man måste tycka att det är underbart att ta hand om sina barn i alla lägen. Man älskar ju dem i alla fall. Hoppas ni kommer fram till en bra lösning. Glad mamma = glada barn.
Nej det hade jag ju inte tänkt precis.
Men det… fascinerar mig att en del reagerar så, att de på allvar säger sådana saker.
Du får se fram emot den sjunde dagen, för då är det bara vila som gäller!
Kommer du hit och sköter då?
kan inte, ska vila!
Hmm. Ska säga åt barnen att vila, de också. Får se om det funkar.
Nej fy, lyssna inte på de där människorna som säger/skriver sådant. Har de ens barn själva?
Det där med daycare i USA förresten, är det oftast såpass dyrt att ett heltidsjobb i… säg en butik, inte (eller knappt) täcker kostnaden för dagis/nanny ?
Det är olika. I Santa Barbara är i princip allt lite dyrare än på andra ställen, så jag vet inte hur jämförbart det är. Vårt daycare är det billigaste jag har sett hittills här, vi betalar 40 dollar per dag (många preschools ligger på ungefär det dubbla). Fabian går tre dagar i veckan så det blir drygt 3000 svenska i månaden. Inte så farligt med andra ord. Skulle vi ha båda barnen där fem dagar i veckan (som exempel) skulle det alltså bli 10 000 ungefär, totalt per månad. Nanny är mycket dyrare, så klart. De flesta som bor här tjänar absolut på att jobba och ha barnpassning så länge man har ett barn, det är när man har två som det blir tveksamt. Det är då som många säger upp sig och stannar hemma istället (en del gör det förstås från början, men det är dyrt att bo och leva här, så de flesta behöver egentligen två inkomster). En sak som komplicerar till det är att amerikanerna (eller om det bara är i Kalifornien?) gör skatteavdrag för barnomsorg, därför är det egentligen billigare än vad det ser ut (dvs. det är subventionerat med skattemedel). Vi får dock inte göra något sådant just nu (det beror på ens visumstatus tror jag).
Glömde!
Vårt daycare står för fika, men vi tar med lunch. Så jämför man med Sverige till exempel så måste man räkna med den kostnaden också (där ingår ju lunch om de går hela dagar).
Vi betalar ca 1800 kr i mån totalt. Alldeles för billigt tycker jag! Men jag tror inte det skulle bli en valframgång att lova höjd maxtaxa. Inte undra på att skola och barnomsorg går back!
Jättebilligt! Men det där är både och tycker jag. Jag skulle gärna betala lite mer, och kanske få lite mer flexibilitet i systemet, bättre mat, mindre barngrupper/klasser, mer resurser i skolan och så vidare (för det är mycket som verkar bedrövligt, om jag ska vara ärlig). Samtidigt är det fantastiskt att möjligheten att skaffa barn inte behöver bli en klassfråga (i viss mån är det förstås det ändå, men inte alls på samma sätt som om barnomsorgen skulle vara betydligt dyrare). Vi skulle kunna betala lite mer, men alla kan ju inte det.
Jag tycker att maxtaxan borde inkomstprövas. Ex en inkomst över en viss summa så minskas subventionen. Så att det inte blir en klassfråga, men vi som kan betala mera borde göra det.
Tack så hemskt mycket för att du delar med dig av den informationen! Ska bli spännande att erfara detta själv såsmåningom…
Hur ser det förresten ut i personalen på ditt barns dagis (och andra dagis som du vet)? Är de utbildade? För det är ju definitivt något som är positivt i Sverige, att oftast 2 av 3 har en förskolelärarexamen (3 & 1/2 år av kurser i pedagogik och didaktik mm, inte dåligt tycker jag!)
Jag tror att det kan variera med utbildning. Preschools har väl som regel förskollärare medan daycares inte alltid har det. På vårt dagis vet jag inte riktigt vad de har för utbildning faktiskt.
det är helt naturligt att bli utmattad och tappa både ork och lust när barnen är sjuka och allt kör ihop sig. Jag kan trösta dig med att de blir äldre
och då längtar man faktiskt ibland tillbaka, något vansinnigt till tiden när de var små, satt i knä och när man som mamma var deras främsta förebild 
Kram
Hoppas att energin snart återvänder
Men om de bara ville sitta i knät…
Det måste väl bero på vad du jobbar med? Om det är nåt du tycker är kul menar jag, eller om du vanligtvis bara gör det för brödfödan!
Är supersugen på att flytta utomlands, står verkligen inte ut en vinter till här. Finns det nånstans långt bak i din blogg jag kan läsa om er resa?
Det gör nog sitt till, helt klart! Jag forskar, och det gör man inte för brödfödan precis…
Lite kort om att flytta till USA här: http://fragaugglan.se/om-att-flytta-till-usa/
Men fråga gärna om du undrar över något!
Pingback: …om dagis och kärleken | fråga ugglan