…om date nights

Jag är lite trött idag.

Igår var det nämligen dags för date night. Vi gick på fransk restaurang, för det är vad vi helst gör, och jag var så peppad att jag till och med hade dragit på mig klänning och höga (nåja) klackar.

Det här med att då och då gå ut på egen hand, utan barn, det tror jag är viktigt.

Vi har varit alldeles för dåliga på det. Fegat ur, tänkt att läggningen är för mycket för en barnvakt. Några gånger har vi kommit oss iväg förstås, men vi har inte ens kommit i närheten av varannan-vecka-middag-och-bio som många av mina vänner kör på. Varannan månad, snarare.

Men vi ska skärpa oss.

Jag minns första föräldragruppsträffen med Harry. Bebisarna var bara några veckor gamla, och det som diskuterades var om föräldrarna hade varit ute själva någon kväll. Ungefär hälften hade det, och vi pratade om hur man kan behöva tid tillsammans utan en bebis på axeln, särskilt när man får sitt första barn, eftersom omställningen blir så stor.

Något sådant kom aldrig upp under Fabians föräldragruppsfikan i Uppsala, kan jag säga.

USA har förstås en datekultur som vi inte riktigt har i Sverige. Och det är verkligen inte ‘romantiken’ i tvåsamhetsritualerna jag vill åt, det där påfåglandet för varandra som man ibland ser.

Nej, jag tänker mer på att ha tid att sitta ner och prata några timmar, ostört. Det händer liksom inte annars, med jobb och läggning och saga och amning och jobb och skrik och bära sele och jobb och vattenglashämtningar och nappjakt och jobb och omstoppning och  lille katt vet du att det är mörkt om natta, och så lite jobb däremellan.

Sen är man trött. Sen blir det inte så mycket mer.

Och därför tror jag att småbarnsföräldrar mår bra av att försöka skapa sig egna stunder.

Share

6 thoughts on “…om date nights

  1. Åh, jag tror att det är jätteviktigt!! Om inte annat för att man faktiskt ska komma ihåg att man är samma individer som innan man fick barn och inte bara mamma och pappa. Får man lite egen tid tillsammans så tror jag även att man stärker sitt förhållande. Om man har en barnvakt man litar på då såklart, annars kanske det blir mest nervositet och icke-mys. :)

    Vi är på tok för dåliga på att dejta i det här landet! (Det är förresten det bästa med att ha ett vuxet barn och att ha träffat en man med nästan vuxna barn, att man faktiskt kan hitta på saker på egen hand (“dejta”) även om det är “barnhelg”).

    • Precis! Och sen får man väl tänka på att det är en invänjningsperiod, både för en själv, barnvakten och barnen. Det kanske går smärtfritt från början, eller så sitter man där med mobilen i knät och försöker hindra sig själv från att ringa och kolla hur det går… ;)

  2. Oj oj varannan vecka-middag och bio låter verkligen som en utopi. Men håller med om att det känns viktigt att få “bara vi två tid” ibland. Jag och Johan dagdrömmer ofta om allt vi ska göra sedan när barnen är stora. Resa, läsa böcker och tidningar, äta långa frukostar i lugn och ro (det är den mest återkommande drömmen). Det är väl bara en sisådär tjugo år kvar dit haha ;)

    Dina skor är för övrigt riktigt, riktigt snygga!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>