…om åttio dagar

Vid det här laget har det ju hunnit gå några veckor sen jag läste klart den, men jag tänkte att jag skulle berätta lite om boken som vi läste till förra månadens bokklubb: Eighty days.

Och ärligt talat – jag skulle aldrig fått för mig att läsa den om det inte varit för bokklubben. Men jag är väldigt glad att jag gjorde det. Det är verkligen en fördel med en bokklubb – att man peppas att läsa lite andra saker än sånt man annars brukar.

Eighty days är en helt och hållet sann berättelse om två kvinnor som båda arbetade som journalister i New York och 1889 begav sig ut på varsin resa jorden runt, med syftet att slå Jules Vernes fiktiva rekord – och varandra.

Själva resan står visserligen i fokus i boken, men det är knappast det mest intressanta med den. Skildringen av hur det var att vara kvinna och journalist i USA i slutet av 1800-talet är fascinerande. Små historier etsar sig fast. Som hur kvinnliga journalister ansågs olämpliga för yrket, bland annat eftersom de inte skulle kunna gå ut ensamma om det hände något kvällstid som skulle rapporteras om. Som hur de var olämpliga reportrar eftersom de inte ansågs kunna hålla sig till fakta utan ‘alltid måste överdriva’ och skrev ‘hysteriskt’ (kanske var det därför en kvinna som arbetade som journalist berättade om hur hon inte fick någon lön alls för sina artiklar, utan fick betalt i – komplimanger). De få kvinnor som jobbade som journalister var generellt hänvisade till ‘kvinnosidorna’. Där kunde deras kompetens tillvaratas! Kvinnor kunde till exempel snabbt ta in detaljerna i en klänning och beskriva den på modesidorna, medan det skulle vara svårt för en man, sades det. Eller när huvudpersonen Nellie Bly först avskrevs som resenär för den tidning som stod för hennes resa – för kvinnor kunde ju inte resa utan enorma mängder packning och med så många koffertar skulle hon aldrig ta sig jorden runt på så kort tid.

Kort sagt är det här ett stycke kvinnohistoria, som fördjupas ytterligare av ett tydligt klassperspektiv.

Det är också en berättelse om hur det samhälle vi känner till idag började formas – hur moderna kommunikationer möjliggjorde resande, hur medierna fick en alltmer framskjuten roll, och hur kändisdyrkan blev något att slå mynt av med alla möjliga produkter.

Rekommenderas!

Share

3 thoughts on “…om åttio dagar

  1. Fint. Konstigt är det väl ändå att vi inte kommit längre på 200 år. Det är klart att vi kommit ifrån att kvinnor anses olämpliga för olika yrken men fortfarande så finns det ju oändliga idéer om vad som man anses vara på basis av sitt kön. Tröttsamt.

    • Visserligen på ungefär 120 år, men ändå. :) Det vi ser idag är ju också så mycket svårare att angripa, för det sägs inte rakt ut på samma sätt (vilket förvisso är ett gott tecken).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>