…om att vilja spara smaker

Ät efter säsong, läser jag. Då är grönsakerna goda, näringsrika, billiga och mer miljövänliga.

Och då tänker jag att beroende på var man bor så kan det innebära att man under sex månader mest äter… typ snö.

Och jag måste nästan nypa mig i armen ibland – inte för att kolla så att jag inte drömmer, utan tvärtom. Jag glömmer nästan bort hur det var att inte kunna köpa aubergine som skördades i morse. Att som idag kunna gå på farmer’s market och smaka små bitar av nyplockade äpplen och persikor och nektariner för att kunna välja dem som är godast – det är så lätt att vänja sig vid. Och tänka att det är så det är, och ska vara, alltid.

Sen åker jag hem hem, där det bara finns en liten liten hylla med ekologiska grönsaker på mataffären (men elva sorters halloumi – det gäller att prioritera, antar jag). Och då ryggar jag tillbaka inför själlösheten i tomater som besprutats och konstgödslats och skördats alldeles för tidigt och transporterats över hela världen. Och som inte smakar någonting nästan. Är det någon idé med tomater då?

Och så tänker jag att jag måste njuta mer. Passa på.

Som om man kan spara smaker. Som om man – om man äter tillräckligt många persikor direkt från trädet – kan klara sig utan sen.

Det vet jag inte om jag kan.

Share

One thought on “…om att vilja spara smaker

  1. Pingback: …om lax med teriyakiwok | fråga ugglan

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>