…om att vänta på att springa

Jag har läst Born to run i veckan. Den handlar om löpning, helst långa distanser utan uppbyggda löparskor.

Såsom i begynnelsen.

Trots att den kanske inte var någon litterär njutning, boken, så blev jag mer och mer sugen på att springa för varje sida. Spring då, föreslog Syster Yster. Men man ska helst vänta sex månader efter en förlossning har jag hört.

Och det verkar ju logiskt, det med.

Istället får jag försöka passa på att gå mycket, i skor med tunn sula eller helt utan, för att vänja fötter och ben. Igår när vi promenerade så testade jag att tänka på foten. Sådär som man gör när man styrketränar – tänk biceps så får du bättre kontakt i biceps.

Bara för att se hur det kändes.

Och det gjorde skillnad. Faktiskt. Jag märkte hur jag började gå mer upprätt. Hur jag kände marken under mig. Hur fötterna jobbade. Hur bålen aktiverades. Det kändes bra.

Nu ska jag och Harry iväg och hajka med en grupp mammor. Och jag tror att jag skippar löparskorna faktiskt.

Share

2 thoughts on “…om att vänta på att springa

  1. Hey, jag var tvungen att lägga boken i hyllan, för jag ville ut o springa mer o mer – o babyn är 2månader gammal. Ska ta upp boken igen i mars ;)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>