…om att lära av lejonen

Idag hörde jag för första gången ett lejon ryta.

Det var mäktigt.

Sen tittade vi på kondorer och Fabian ropade mamma titta flamingos, och så tiggde han till sig mandariner och kex av främlingar. Please, säger han uppfordrande, och då ser de alltid lite imponerade ut och sen får han precis det han vill ha.

Så det har väl varit bra.

Men oj vad jag har fått springa. Han rymmer ju. Mitt i amningen. Och springer iväg nerför trappan till gorillorna just som Lillebror skriker som mest i vagnen. Och ramlar nästan i dammen med karpar. En kvinna bredvid höll i honom i tröjan, så det gick bra. Men hon såg sur ut. Han såg glad ut, däremot.

Att på egen hand åka till djurparken med två barn är väl inte den mest avslappnande sysselsättning man kan ha. Särskilt inte när det är röd dag och halva stan är där.

Men nu vet jag i alla fall hur man ryter.

Share

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>