…om Alma Rosa, pinot noir och Sidewayseffekten

Vi åker över bergen och provar vin någon gång då och då. Och varendaste endaste gång så stannar vi till på Alma Rosa i Santa Rita Hills.

För att det är så mysigt där.

För att de är så trevliga där.

Och för att de gör så rasande god pinot noir.

Man ska helst ta Alma Rosa först av allt, så att sinnena fortfarande är på helspänn och man förmår uppskatta alla lager av dofter och smaker. Ett vin beskrivs som Julie Newmar in her ‘cat woman’ outfit, ett annat liknas vid den svarta svanen i Svansjön. Jag upphör aldrig att fascineras över hur viner gjorda av samma druva, som växt inom samma lilla område, ändå kan smaka så olika. Hur klonerna skiljer sig åt, hur årgångarna varierar.

Oh its flavors, säger Miles om pinot noir i filmen Sideways, they’re just the most haunting and brilliant and thrilling and subtle and… ancient on the planet. Efter en sådan beskrivning så är det kanske inte så konstigt att försäljningen i USA ökade med 16% bara under de första tre månaderna efter att filmen släpptes. Hade det inte varit för att producenterna inte lyckades matcha efterfrågan så hade ökningen sannolikt varit ännu större. Sidewayseffekten har till och med verifierats av forskare.

All pinot noir är förstås inte bra pinot noir.

Men på Alma Rosa kan de sina saker.

Jag vill nästan flytta dit lite grann, till Alma Rosa. Och jag blir ledsen när jag tänker på att deras viner inte säljs i Sverige, för är det någonstans jag lär flytta så är det ju snarast dit.

Då kommer det dessutom att bli galet långt när vi ska åka över och vinprova.

Share

2 thoughts on “…om Alma Rosa, pinot noir och Sidewayseffekten

  1. Pingback: …om friluftsliv som det alltid borde vara | fråga ugglan

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>