…om fredagskvällen

En regnig eftermiddag är som gjord för matlagning som tar flera timmar och sprider dofter och imma på fönstren.

För att fira att citronerna äntligen har mognat…

…och att rosmarinbusken återhämtat sig…

…så marinerade jag en benfri, uppbunden lammstek i olivolja, citronsaft och rosmarin. Jag skar små fickor där jag stoppade in vitlöksskivor. Två och en halv timme tog det sedan i ugnen (på 165 grader). Den doften… Mm.

Det här ser inte mycket ut för världen, men det är en början. En bra sådan. Några schalottenlökar och en grovhackad morot får fräsa i lite ankfett, och sedan häller man på rött vin, en dryg halvflaska ungefär. Och så i med det lite fond. Det är det som finns i den lilla plastpåsen – fond som vi gjorde när vi kokade revbensspjäll sist. Men färdig på flaska går också bra, var försiktig så att det inte blir för salt bara.

Lite överbliven glögg och en skvätt fikonbalsamico hade jag också i. Sedan fick allt koka en och en halv timme ungefär. Jag brukar köra utan lock tills att skyn reducerats lite, och sedan lägga på locket.

Matlagningsvin, det är sådant vin som man dricker medan man lagar mat, eller hur?

Butternut, sötpotatis och brysselkål är finfint till lamm.

Brysselkålen brukar jag bara steka i lite smör, det tycker jag är det absolut godaste. Tänk på att det tar ett tag att steka brysselkål för att den ska bli genomstekt.

Pumpan och sötpotatisen skar jag i bitar och ugnsbakade med salt, smör och lite hackad mandel. Ungefär en halvtimme, på 200 grader.

På slutet smulade jag över lite chèvre också.

Så här fint blev lammet.

Alltså jag dog lite grann så gott det var. Ett glas pinot noir från Alma Rosa till det och så var den fredagskvällen kirrad.

Nu ska jag äta lite choklad och försöka läsa ‘Femtio nyanser av honom’. Jag har inte hört så bra omdömen, men en bok som säljer i sådana upplagor måste man ju ge en chans i alla fall. Om inte annat så för att se vad det är folk pratar om egentligen…

Har ni läst den? Vad tyckte ni?