Han kisar mot solen och säger titta där, fågel. Pelikanen flyger lågt över havet och spanar efter fiskar under vattenytan. En bit bort väntar några surfare på nästa våg. Han tar sin pappa i handen och tillsammans springer de ut i havet. Det är egentligen för kallt för att bada utan våtdräkt, men det glömmer de snart bort.

En stund senare leker vi på stranden. Tång, stenar, pinnar, sand. Allt blir till leksaker, och livet är precis så enkelt som det väl alltid borde vara men alldeles för sällan är.

Och jag tänker att det där med att flytta till Sverige kanske inte är en jättebra idé trots allt.

Ännu en stranddag på agendan. Brunch med tårna i sanden. Bloody Marys. En promenad i solen. Och kanske lite badande eller kajakande i vågorna.

Fast de såg två vithajar, precis där, för bara några dagar sedan. Så jag vet inte.

Bara man ser till att inte simma ytterst?

Sist vi var på Leadbetter beach var för en dryg månad sen. Då låg jag på en filt med en mage som var så stor att den skymde utsikten alldeles.