…om vad det kommer att bli

Vet ni vad det kommer att bli frågar alla man träffar, och varje gång jag glatt svarar ja, de sa på ultraljudet att det är ett barn så ser de förvirrade ut.

Men jo, vi har ’tagit reda på’ att det blir en pojke, och det är ingen hemlighet eller så, jag förstår bara inte vad som skulle vara så stor grej med det? Om jag kunde få reda på ögonfärg och favoritmusik och längd på tårna så skulle jag gärna vilja det.

Kön kan man få reda på, och då vill jag det, men inte är det något jag lägger någon särskild vikt vid. Snarare känner jag att de som med tindrande ögon utropar att vi vill att det ska vara en överraskning gör könet till en mycket större grej, som om det vore något av det mest spännande med att få barn, som den där sista goda godisen som man sparar till sist för att ha något att se fram emot.